Johaaaaana

Livet är som en berg och dalbana. Ibland är det backar och i bland är det dalar. Och det går upp och ner fortare än vad man kan ana.  Jag trodde det här skulle bli en bra dag men jag har varit då dåligt humör hela dagen. Men allt har ju en naturlig orsak, eller, och jag vet varför jag är på dåligt humör. Något, rött och jobbigt som kommer en gång i månaden är orsaken. MENS var namnet. Och Jag är ett äkta PMS-monster.

Idag har jag varit en lipsill. Jag grät när jag körde förbi stallet på väg till jobbet idag. Och jag grät precis för att jag var nere och packade ihop ridkläder som jag ska ta med till stockholm i morgon. Och jag gråter just nu för att jag saknar Fatima så mycket. Jag tycker jag har varit så stark och modig genom hela förloppet men nu har jag kommit in i en period när jag mår illa så fort jag tänker på det. Nu ser jag bara de hemska bilderna och kännder de hemska känslorna. Det har gått nästan 2 månader nu. Jag hoppas gud finns, för jag ber till honom att fatima ska ha det bra. Det är bara en häst tänker ni, men hon var så mycket mer för mig.

I morgon åker jag som sagt till Stockholm och det ska bli skönt med lite miljöombyte, men framförallt ska det bli skönt att träffa henrik igen. saknar honom.